REFERENSER

Sedan 2006 har ca två-tre av de gotländska kyrkornas fasader underhållits varje år. För att möjliggöra detta har dels ett gediget forsknings- och utvecklingsarbete ägt rum för att få fram hållbara puts- och murbruk. Respektive kyrka har också fått ett eget åtgärdsprogram med behovsanpassade lösningar med bruk av Gotlandskalk.

Under 2020–2021 har arbetet utvärderats och presenterats i forskningsrapporten ”Utvärdering av Kalkputs på Gotlands kyrkor”
https://www.svenskakyrkan.se/visbystift/stiftsprojekt

2012 rasade Visby Ringmur och Kristin Balksten fick genom Uppsala universitet uppdraget som forskningsledare vid återuppbyggnaden. Det handlade då om att dels tolka och analysera murens uppbyggnad och nedbrytning samt att finna nya material för ett autentiskt och hållbart återuppförande.

Forskningsrapporten heter ”Visby ringmur – kulturarv som rasar och återuppbyggs”
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:865145/FULLTEXT01.pdf

Sedan 2011 har flera nygotiska murverk och i synnerhet flera av Adrian Petersons kyrkor varit i fokus för kunskapsuppbyggnad och restaurering. Örgryte nya kyrka, Gödestads kyrka, Högsäters kyrka, Bokenäs nya kyrka och Sundals Ryrs nya kyrka är några av dem. Det har medfört en pågående kunskapsuppbyggnad om saltvittring och nygotiska murverk samt om lämpliga åtgärder och reparationsbruk.

Utredningen om Örgryte nya kyrka finns presenterad i rapporten ”Fuktproblem i salt- och frostskadat tegelmurverk”
https://issuu.com/goteborgsstift/docs/__rgryte_nya_kyrka_-_rapport_140123/8

Under 2011–2012 genomfördes en förstudie som ledde fram till ”Stockholms slott – Långsiktigt underhåll av fasader – Program för puts”. Arbetet har inneburit en metod- och materialutveckling som fungerar som underlag för åtgärdsprogram för 22 etapper av slottets fasadrestaurering samt gett upphov till ”Program för puts” för de inledande etapperna.

Storkyrkan i Stockholm genomgår fasadunderhåll med återgång till 1700-talets utseende och materialval. För detta har program upprättats avseende puts- och måleriarbeten. Här nyttjas bl.a. kalkbruk med kalk från Gotland och Öland.

Kyrkor med höga torn är ofta utsatta för hård nedbrytning av fasadputs och färg och för många av dessa har åtgärdsprogram tagits fram. Här förekommer exempelvis hydrauliska kalkbruk och luftkalkbruk liksom kalkfärg, linoljefärg och silikatfärg.

På Stjärnorps slottsruin har material- och metodutveckling skett tillsammans med Tyréns Sverige AB för att säkerställa murverket och dess olika material. Det har inneburit utveckling av specialanpassade fogbruk, kantlagningsbruk, tegellagningsbruk och injekteringsbruk liksom konsolidering av kalkputs med nanokalk. Flera av bruken har tagits fram baserade på Ölandskalk.

 

St Olof, St Per och St Lars utgör ett unikt ruinlandskap i centrala Sigtuna stad. Genom noggranna förundersökningar och anpassade åtgärdsprogram har arbetet med att restaurera och bevara dessa tagis fram ihop med Tyrens Sverige AB samt Puts- och plattsättning AB.

I och med den stora stadsflytten i Kiruna valde man att inte låta Kirunas kända stadshus från 1959 vara kvar. I samband med rivningen gjordes därför en noggrann murverksdokumentation tillsammans med Norrbottens museum för att fastställa materialval, konstruktionslösningar och hållbarhet. Det gav en rapport som bilaga till Norrbottens museums stora dokumentationsarbete över rivningen.

I samband med renoveringen av Skredsviks kyrka i Bohuslän har ett åtgärdsprogram tagits fram för invändigt måleri och underhåll av ytskikt. Det gav upphov till rekonstruktion av dekormåleri som återfanns på såväl foton som på väggarna.

Målningsarbete på kulturhistoriska byggnader med träfasader.
Program för fasader som innehåller färgsättning, materialval och utförande tas fram även för träfasader.
Hälleviksstrand, Tisselskog, Billingsfors, Foss

Kyrkogårdsmurar är en viktig del av kyrkornas kulturmiljöer och emellanåt behöver de sättas om, helt eller delvis. Program för omläggning, nyläggning och reparation har upprättats för flera murar.